Antal och areal för naturreservat i Sverige

År 2020 ökade antalet gällande naturreservat med 131 stycken och den totala ytan av naturreservat ökade med cirka 160 000 hektar varav cirka 26 000 hektar var landareal. De nya naturreservaten har bildats både av länsstyrelser och av kommuner. De största arealerna tillkom i Skåne län mycket beroende på bildandet av Skånska Kattegatt ett 58 500 hektar stort marint reservat. Den nu gällande arealen naturreservat i Skåne uppgår därmed till drygt 150 000 hektar varav cirka 32 000 hektar är landareal. Även i Stockholm skedde en stor ökning av där arealen som numera uppgår till 180 100 hektar varav 51 200 är landareal. I Stockholm utgjorde utökningen av Svenska högarna ett stort tillskott till arealen av naturreservat.

Största ökningen av landareal skedde i Norrbottens län (ökning av landareal med drygt 9 000 hektar och numera en total areal av gällande naturreservat av cirka 1 990 200 hektar) följt av Dalarnas län (ökning av landareal med cirka 6 200 hektar och numera en total areal av gällande naturreservat av 242 400 hektar).

Sveriges naturreservat per län – antal och areal i hektar

* minskade arealer beror på rättning av registeruppgifter eller att naturreservat har upphört.

Naturreservat – ett långsiktigt skydd av värdefull natur

I Sverige och i många andra länder är naturreservat det vanligaste sättet att långsiktigt skydda värdefull natur. Ett naturreservat kan skyddas av olika skäl. Det kan handla om att bevara värdefulla naturområden, biologisk mångfald eller för människors friluftsliv.

Naturreservat är en stark skyddsform som kan bildas av både länsstyrelser och kommuner. Miljöbalken är verktyget för att bilda naturreservat. Cirka 75 procent av arealen utgörs av naturreservat i fjällvärlden. Fjällhedar, fjällbjörkskogar och barrskogar dominerar dessa reservatsarealer. Nära 85 procent av landytan i naturreservaten ligger i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Merparten av reservaten där finns i fjällområden eller i fjällnära områden.